Föreläsare 2017

Katrin Jäverbring

Katrin Jäverbring är förskollärare, utbildare och handledare i digitala verktyg inom förskola, Stockholms stad. 

 

Digital verksamhet i förskolan= digitala pedagoger?

Nya skrivningen om IKT i läroplanen ger oss ett ännu tydligt uppdrag i förskolan. Digitala verktyg ska komplettera och utveckla verksamheten, ge barnen nya utmaningar och möjligheter att skapa och tillägna sig kunskaper på olika sätt. Tillsammans med detta ska förskolan ge barnen kompetens att förstå hur den digitala världen fungerar, och konsekvenserna av den. Men vad kräver det av pedagogerna? Och hur då? 

 

Frågor till deltagaren:

  • IKT i förskolan - vad betyder det för dig?
  • Vad behöver vi för digitala kompetenser som pedagoger i förskolan?
  • Vad har digitala verktyg för roll i din verksamhet idag, ett komplement eller en konkurrent? 

 

Lästips inför föreläsningen:

 

Agneta Widerståhl

Agneta Widerståhl är Stockholms stads barnombudsman.

 

Barnkonventionen blir lag, vad innebär det för förskolan?

Sverige som stat är i folkrättslig mening bunden av barnkonventionen och den är juridiskt bindande på nationell nivå. Barnkonventionen har inte som helhet gjorts till svensk lag. Det betyder att domstolar och myndigheter inte på samma sätt är bundna av konventionens regler som de är bundna av svensk rätt. Om barnkonventionen blir svensk lag innebär det att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag eftersom konventionen blir gällande som lag och ensam kan läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden.

Mycket av barnkonventionens intentioner och flera artiklar finns redan i lagar och regler som gäller för förskolans verksamhet. Så vad innebär det för förskolans verksamhet, personal och barn om barnkonventionen blir svensk lag?

Rent praktiskt ska barnkonventionen alltid vara vägledande för förskolans verksamhet. Om barnkonventionen blir lag kommer det inte utan vidare lösa de problem som idag finns när det gäller hur barns rättigheter efterlevs, men ett viktigt tillfälle för alla som arbetar i förskolan att lyfta barnperspektivet och barns rättigheter. Förskolans personal behöver vara väl insatt i barnkonventionen och hur den ska tolkas. Det handlar om att se barnet som bärare av egna rättigheter och som en egen individ med egna självständiga tankar, känslor och åsikter som måste få komma till tals och bli lyssnade till. De är ett stort jobb att synliggöra hur vi ser på barnen och något vi behöver reflektera kring hela tiden.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur syns barnkonventionen och barnets rättigheter i vår verksamhet?
  • Hur ser vi till att alla har en grundkunskap om barnets rättigheter i praktisk tillämpning hos oss?
  • Hur integrerar vi ett barnrättsperspektiv i vårt arbete så att det inte blir ett parallellspår och hur följer vi upp arbetet utifrån barnkonventionen?
  • Hur gör vi våra bedömningar om barnets bästa och hur inkluderar vi barnets åsikter i bedömningarna?

 

Ann-Charlotte Lindgren

Ann-Charlotte Lindgren är universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet och doktorand vid Malmö högskola 

 

Dokumentation och dess dilemman 

Kraven på systematisk dokumentation och utvärdering har ökat markant sedan förskolans läroplan reviderades 2010. Uppdraget innefattar att dokumentera och analysera såväl verksamheten i sin helhet, som varje barns lärande samt att kunna synliggöra hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras. Detta har lett till att blicken också i högre grad riktas mot de allra yngsta barnens lärande.  Föreläsningens utgångspunkt är en pågående studie, där det dubbla uppdraget kring dokumentation studeras, för att synliggöra vilka motsättningar och dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Som teoretisk ansats används kulturhistorisk verksamhetsteori, där motsättningar inte ses som problem utan som förutsättningar för verksamhetsutveckling.

I föreläsningen belyses några av de uppkomna motsättningarna. Bland annat ger arbetslagen uttryck för svårigheten att veta eller att tolka vad 1-2-åringar har lärt, eftersom de ännu inte kan uttrycka sig verbalt. Extra sårbart blir det i relation till barn med annat modersmål än svenska. Utifrån detta lyfter och problematiserar jag hur det verbala språkets dominans, tycks påverka arbetslagens dokumentation och därmed fortsatta planering. Vidare resonerar jag kring de dilemman som uppstår mellan att följa eller att styra barns intressen.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur hanterar du ditt uppdrag; att följa, dokumentera och analysera de yngsta barnens lärande i relation till läroplanens starka målskrivningar kring språklig kompetens, kan det leda förväntningar på att barn måste kunna sätta ord på hur de tänker, för att vi ska kunna veta vad de lärt sig?
  • Vilka eventuella motsättningar upplever du mellan att följa läroplanens mål och att följa barns intressen?
  • Hur förhåller du dig till förskolan roll i att motverka traditionella könsroller men att också ge barn och föräldrar inflytande på förskolans verksamhet, vilka dilemman kan uppstå och hur hanterar du dem?

 

Lästips inför föreläsningen:

Kerstin Haster

Kerstin Haster är utredare på Skolinspektionen.

Twitter: @Skolinspektionen

Förskolechefens ledning Om att ta ansvar för den pedagogiska verksamheten

Under våren 2016 besökte Skolinspektionen 35 förskolor för att undersöka huruvida förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten sker enligt nationella styrdokument. Projektledare för kvalitetsgranskningen har varit Kerstin Haster. Jesper Thiborg är ansvarig för den övergripande rapporten.

I föreläsningen redovisas de övergripande resultat och slutsatserna från kvalitetsgranskningen.

Kvalitetsgranskningen är en del av ett utökat uppdrag som Skolinspektionen har, år 2015 – 2017, att granska svenska förskolors kvalitet och måluppfyllelse.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur kan förskolechefen leda aktivt för att utveckla den pedagogiska verksamheten?
  • Hur kan förskolechefen ge personalen förutsättningar för att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten?
  • Vilka förutsättningar behöver förskolechefen ges av huvudman för att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten?

 

Lästips inför föreläsningen:

Ebba Theorell

Ebba Theorell är doktorand på institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

Rum och rörelse , förskolans yngsta barn

Att möta förskolans yngsta barn i deras utforskande av rörelse och rum. 

Fågor till deltagaren:

  • Hur förhåller sig de yngsta barnen till våra rum och gränser?
  • Hur kan man arbeta med dans med små barn? 

Karin Helander

Karin Helander är professor i teatervetenskap, fd föreståndare Centrum för Barnkulturforskning, vid Stockholms universitet.

Barns rätt till kultur och konst

Barnrättskonventionen formulerar barnets rätt till kultur. Vuxna bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst. Hur väljer vi? Hur ser vuxenvärlden på kvalitet? Och vad tycker barnen?

 

Frågor till deltagaren:

  • Vid vilken ålder är det lämpligt att börja konsumera konst och kultur?
  • Vad är bra barnkultur?
  • Vad är kvalitet när det gäller konst och kultur för barn?

 

 

Anette Emilson & Annelie Smedberg

Annette Emilson är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet och Annelie Smedberg är förskolechef i Mörbylånga kommun. 

 

Värdefull förskola - ett forsknings- och utvecklingsprojekt

I föreläsningen delar vi med oss av våra erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojekt om värden och värdepedagogiskt arbete i förskolan. Projektet har varit ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och samtliga förskolor i en kommun. Målet med projektet var att både bidra med ny forskning på området och med kunskaps- och verksamhetsutveckling i förskolan. I och med denna målsättning har relationen mellan forskning och pedagogisk praktik varit viktig i projektet, baserat på idén om hur dessa båda verksamheter såväl förutsätter som befruktar varandra. Vi kommer att berätta om projektet utifrån såväl en forskares som en förskolechefs perspektiv. Ni kommer även få ta del av några forskningsresultat som projektet genererat beträffande värden och värdepedagogiskt arbete. 

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur arbetar ni för att verksamheten ska vila vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i din förskola?
  • Vilka värden är centrala i din förskola, i förhållande till arbetet med barnen, med föräldrar, personalen etc? Varför?
  • Hur arbetar ni med värden? Tänk utifrån både process och innehåll.

 

Lästips inför föreläsningen:

 

 

Liselott Mariett Olsson

Liselott Mariett Olsson är lektor i pedagogik vid Södertörns högskola. 

 

Ta plats- skapa mening: (Åter)erövra ett offentligt utbildningsterritorium

Trots att all mänsklig verksamhet, inklusive utbildning, förutsätter fysisk plats för skapandet av ett meningsfullt sammanhang, har platsens betydelse för utbildningspraktiker minskat. Det faktum att många svenska kommuner hellre återanvänder kontorslokaler eller placerar ut baracker än bygger skolor anpassade för verksamheten och att offentlig utbildning idag mer än någonsin är en angelägenhet för politik och marknad, betyder att plats och offentlighet uttryckt som det ’gemensammas bästa’ knappast utgör den kritiska grunden för utbildning. Utbildning, från förskola till universitet, har radikalt förändrats från en plats där nya generationer ges möjlighet och redskap för att bidra till och förnya ’det gemensamma’, till en abstraherad plats för globala resultatinriktade tävlingar mellan länder.

Studenters och lärares individuella prestationer görs mätbara i en marknadsmässig logik där även ett ’livslångt lärande’ primärt handlar om individuell utveckling vilket gör att ansvaret för samhällsproblem i stort individualiserats. Denna modell riktad mot en tänkt framtid bryter förhållandet mellan individer som samhällsbärare och platsens historiska, sociala och kulturella villkor. I denna situation blir det viktigt att utforska möjligheter för studenter och lärare att gå bortom sig själva för att engagera sig i det gemensamma, studera världen och därmed bidra till samhällets förnyelse i och genom en förskola för alla.

Föreläsningen beskriver ett projekt där pedagogikämnet vid Södertörns högskola, arkitektur- och konstnärlig forskning vid Arkitektur- och designcentrum tillsammans med förskolor utforskar plats som villkor och resurs för meningsskapande i utbildningspraktiker. 

 

Ann-Christine Vallberg Roth & Ylva Holmberg

Holmberg, Fil dr och projektledare & Vallberg Roth, Professor och vetenskaplig ledare vid fakulteten för lärande och samhälle, institutionen för Barn Unga Samhälle på Malmö högskola. 

Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola?

 

 

Tre frågor till deltagaren:

  • Vad kan känneteckna undervisning i förskola?
  • Vad kan känneteckna sambedömning i förskola?
  • Hur kan undervisning kopplas till vetenskaplig grund i förskola?

Lästips inför föreläsningen:

  • Bok: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring Tallberg Broman, I. Rubinstein Reich, L. & Vallberg Roth, A.-C. Studentlitteratur 2017

 

Bim Riddersporre

Bim Riddersporre är universitetslektor i psykologi, prodekan, vid fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola.

Upplyftande ledarskap i framtidens förskola


Förståelsen för vad ledarskap egentligen är, hur det utövas och vad som gör att det fungerar, är i förändring.
Det räcker inte längre att luta sig mot gamla sanningar och berätterlse om tidigare ledare och deras handlingar. I den här föreläsningen tittar vi närmre på hur ett hållbart ledarskap kan se ut, och vilka redskap vi behöver för att hantera morgondagens frågor i förskolan. Det är mycket som har betydelse: hur vi organiserar arbetet, hur arbetsplatsens kultur utvecklas, liksom hur vi tänker om människors möjligheter att lära och utvecklas. För att inte tala om hur avgörande medarbetarskapet och kommunikationen inom gruppen är, för att skapa en bra verksamhet och en god arbetsmiljö.
Vi tittar närmre på allt detta i jakten på idéer om ett ledarskap som kan fungera både idag och imorgon- och som kan erbjuda alla barn en likvärdig förskola av god kvalitet.

Frågor till deltagare:
• Vad ser du som de stora framtidsfrågorna i förskolan?
• Hur vill du flrbereda dig för att kunna möta dessa frågor?
• Vad behöver du för att lyckas med detta?

 

Lästips inför föreläsningen:

Christian Eidevald & Ingrid Engdahl

Christian Eidevald & Ingrid Engdahl är lärarutbildare och forskare vid Stockholms universitet. 

Twitter: @eidevald

Undervisning i förskola – vad betyder det för lek, omsorg och lärande?

Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2016) Förskolans pedagogiska uppdrag – om undervisning, lärande och förskollärarens ansvar lyfter fram att det finns en otydlighet på många av de 82 granskade förskolorna kring hur undervisning ska uppfattas och bedrivas i förskolan och inspektionen fann även att personalen inte alltid skiljer på begreppen undervisning och lärande.

Undervisningsbegreppet infördes i förskolan som en konsekvens av den nya Skollagen (SFS 2018:800). Professionen uppvisar blandade reaktioner inför begreppet, som av vissa betraktas som alltför skolinriktat, medan andra valt att markera förskolans särart genom att tala om förskolepedagogisk undervisning, där flera olika teoretiska och filosofiska definitioner på lärande och kunskap ger olika innebörder.

Under föreläsningen lyfts att alla i arbetslaget ska arbete med ”utveckling och lärande” men att det endast är förskollärare som får ”bedriva” undervisning. Eftersom det inte anges vad som kännetecknar undervisning i förskolan, mer än att det är ”målstyrda processer”, blir gränsdragningen för vem som får göra vad och vad som specifikt är undervisning svår. Vi kommer diskutera detta i relation till förskolans traditionella arbete med lek, lärande och omsorg, och vad som händer när vi allt mer pratar om (formaliserat) lärande – utifrån olika teoretiska och filosofiska utgångspunkter.

 

Frågor till deltagaren:

  • Vad betyder ”undervisning i förskola” för dig?
  • Hur ser du på relationen mellan undervisning och lek?
  • Hur vill du beskriva skillnaden mellan ”undervisning” och ”lärande”?

 

Lästips inför föreläsningen:

Emelie Westberg Bernemyr

Emelie Westberg Bernemyr är adjunkt och licentitat i förskoledidaktik på Barn- och Ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

 

Ljud som samarbetspartners – en intra-aktiv forskningsstudie med didaktiska konsekvenser för förskoleverksamhet

Den här föreläsningen kan förstås som ett bidrag till förskolans verksamhet, där åhörarna får ta del av hur agentisk realism och en intra-aktiv metod kan bli både forskningsmetodik och ett förhållningssätt och arbetsverktyg i förskolan. Ljud, rum och arkitektur, intra-aktion, materiellt-diskursivt, kunskapsapparat, samarbetspartners, pedagogisk dokumentation, etik, didaktiska frågor och didaktiska konsekvenser kan förstås som centrala inslag i föreläsningen.

 

Frågor till deltagaren:

  • Vilka material, rum och platser verkar barnen på er förskola ha särskilda relationer till?
  • Vilka föreställningar, antaganden och idéer finns om ljud på er förskola och hur påverkar dessa förhållningssätt förskolans vardag?
  • Vilka strategier och tillvägagångsätt använder barn och pedagoger i mötet med dokumentation?

 

Lästips inför föreläsningen:

Susanne Kjällander

Susanne Kjällander är filosofie doktor i didaktik och lektor på förskollärarutbildningen vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. 

 

Lärplattor och andra digitala verktyg i förskolan

Med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande illustrerar Fil Dr Kjällander med många empiriska exempel hur förskolebarn utforskar den digitala lärmiljön med framförallt digitala lärplattor, men även med programmeringsrobotar, projektorer och andra digitala verktyg i förskolan. Empirin är hämtad från två forskningsprojekt: ”AppKnapp – peka, lek och lär i förskolan” samt ”Plattan i mattan – didaktisk design och digitala lärplattor i förskolan”. Barnen skapar multimodala representationer i form av bland annat texter, bilder, filmer, musik och lekar. Pedagoger och barn utforskar den digitala miljön tillsammans: de blir didaktiska designers. Barnen hittar egna lärvägar och designar ett eget språk – ibland i motstånd mot pedagogers och app-tillverkares didaktiska design. Föreläsningen avslutas med en presentation av hur detta står i relation till den nationella IT-strategin samt till formuleringar kring digital kompetens som håller på att ta form i förskolans styrdokument. 

 

Frågor till deltagaren:

  • Vad kan begreppet ”digital kompetens” innebära för förskolans allra yngsta?
  • Vad kan de digitala verktygen tillföra till förskolans arbetssätt?
  • Finns det utrymme för programmering i förskolan och hur kan det i så fall se ut? 

 

Lästips inför föreläsningen:

Ingegerd Tallberg-Broman & Sven Persson

Ingegerd Tallberg Broman är psykolog och forksare i pedagogik & Sven Persson  är professor i pedagogik, båda verksamma vid Malmö högskola.

 

Förskolan som plats – föräldrasamverkan och det professionella uppdraget

I föreläsningen belyser vi hur yrkesverksamma och lärarstudenter ser på sitt uppdrag och fördelningen av ansvaret för barnets fostran och utbildning mellan dem själva och föräldrarna. Detta gör vi mot en bakgrund där vi beskriver förskolan under tre perioder i förskolans historia. Vi menar att uppfattningen om förskolan, och positioneringen av den som plats, har betydelse för föräldrasamverkans innehåll och form och för förståelsen av det professionella uppdraget. Schematiskt kan förskolan över tid beskrivas som a) en plats för omsorg och överföring av kunskap till föräldrar b) en plats för att skapa de nya medborgarna i samverkan med föräldrar och c) en plats för lärande och värdefostran med krav på involvering av föräldrar. 

 

Lästips inför föreläsningen:

Referens- o litteraturtips till den aktuella studien kommer att ges i samband med föreläsningen. 

 

Vår studie av hur yrkesverksamma och studerande ser på sitt uppdrag och på föräldrasamverkan är en uppföljning av en studie som gjordes för 15 år sedan. Den finns sammanfattad i en artikel: 

 

  • "Det är ju ett annat jobb”- Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring Persson, S. & Tallberg Broman, I. Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 257–278. (2002)

 

 

 

Aisha Lundgren

Aisha Lundgren är utbildare i demokratiarbete, likabehandling och normkritisk pedagogik och arbetar på Umma förskolor samt frilansar som utbildningskonsult.

Twitter: @AishaLundgren

Demokratiarbete och normkritik som verktyg

Hur kan det komma sig att det lagstadgade arbetet med den demokratiska värdegrunden, främjandet av lika värde i undervisningen, är så eftersatt i förskola och skola? Nycklar till framgång i demokratiarbetet är kunskap – om helhetsperspektivet på förskolans uppdrag och hur likabehandling kan se ut praktiskt och konkret i verksamheten. Föreläsningen kommer behandla detta och försöka ge svar och visa på vägar till ett lyckat demokratiarbete som främjar allas lika värde.

 

Frågor till deltagaren:

  • Vilket uppdrag är obligatoriskt och ska ständigt behandlas, av alla lärare hela tiden, oavsett ämne, specialkompetens, årskurs, åldersgrupp?.
  • Vad betyder likabehandling?
  • I vilka frågor och områden ska vi ”aktivt och medvetet påverka” barnen i förskolan? (se LpFö2016 s.8)

 

Lästips inför föreläsningen:

 

Hiba Abou-Taouk

Hiba Abou-Taouk är licentiand vid Göteborgs universitet.

Språklig mångfald i förskolan 

Barn språkutveckling är en återkommande central fråga, och utgör ett viktigt innehåll i förskolans vardag. I en pågående studie har jag valt att studera det intresse som riktas åt flerspråkighet i olika sammanhang genom att studera hur språklig mångfald uttrycks av lärarna i förskolan, samt hur lärarna talar om barn som pratar flera språk i förskolan. Genom att följa arbetet i två olika förskolegrupper kan viktiga frågor som berör hur flerspråkighet synliggörs, och den betydelse den ges inom förskolans verksamhet lyftas.

Föreläsningen fördjupar sig i praktiska och didaktiska exempel ifrån förskolan. Barns kodväxling i lek synliggörs med exempel, och hur lärare talar om sin egen verksamhet i relation till språklig mångfald, samt de utmaningar som man kan ställas inför i förskolans verksamhet diskuteras.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur arbetar vi med flerspråkighet på vår förskola?
  • Hur skulle jag/vi vilja arbeta med språklig mångfald på vår förskola?
  • Vad behöver göras på olika verksamhetsnivåer för att vi skall uppnå våra mål med hur vi önskar arbeta med språklig mångfald? 

 

 

Sven Persson

Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö högskola.

 

Pedagogiska relationer - kvalitetens brännpunkt

Föreläsningen utgår från forskning kring interaktionens och relationernas betydelse för barns lärande och utveckling, på kort och lång sikt. Vilka empiriska belägg finns det för att tala om de pedagogiska relationerna som kvalitetens brännpunkt?  Vilka är de teoretiska utgångspunkterna för en förståelse av relationernas betydelse och vilka är de pedagogiska slutsatser man kan dra? I föreläsningens ställs också frågan hur vi kan synliggöra de pedagogiska relationerna och personalens obemärkta kompetenser i förskolans vardag

 

Frågor till deltagaren:

  • Vad krävs för att utveckla de pedagogiska relationerna i förskolan?
  • Hur kan vi använda pedagogisk dokumentation för att synliggöra de pedagogiska relationerna?
  • Vilka konsekvenser får det att fokusera de pedagogiska relationerna i förskolans vardag?

 

 

Per Dahlbeck & Kristina Westlund

Per Dahlbeck är universitetsadjukant huvudsakligen inom fältet medier, estetik, lärande, pedagogisk dokumentation och skolutveckling vid Malmö högskola och Kristina Westlund är kommunlektor i Malmö stad. 

 

Barn har rätt till en förskola i rörelse och förändring

Vilka krav ställer det på en förskoleverksamhet om man vill att barn, pedagoger och föräldrar ska gå till förskolan med lätta steg? Det handlar denna föreläsning om och den kommer att förhålla sig till  förskoleverksamhet både ur ett teoretiskt/filosofiskt perspektiv och ur ett praktiknära perspektiv

 

Lästips inför föreläsningen:

Polly Björk-Willén

Polly Björk-Willén är docent i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet, campus Norrköping. 

 

Att lära sig språka: förskolan som språkutvecklande miljö

Nästan alla barn i Sverige tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. Flera internationella studier visar att förskolor har stor betydelse för barns utveckling och lärande, särskilt för barn som kommer från resursfattiga miljöer (Havnes & Mogstad, 2010).  Det viktigaste redskapet för lärande är språket. Att lära sig ett eller flera språk är ett stort arbete och sker inte av sig självt utan i aktivt socialt samspel med mer erfarna språkare. För att ett barn ska tillägna sig ett fungerande språk krävs det alltså att barnet exponeras för och aktivt ges möjlighet att använda det aktuella språket. Förskolan som språklig miljö har stor potential att stödja och utmana barn i deras språkliga utveckling. I min föreläsning kommer jag att ge exempel från mina egna såväl som från andras studier och diskutera de skilda utmaningar som förskolepersonal ställs inför när det gäller att utforma en bra språkmiljö för alla barn.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur kan förskolan som miljö uppmuntra till barns språkande?
  • Vilka situationer är mest språkutvecklande för ett barn?
  • Hur bygger du på och utvecklar ditt eget språk?

 

Lästips inför föreläsningen:

 

 

Ebba Hildén

Ebba Hildén är legitimerad förskollärare, utbildningsledare inom ramen för rektorsprogrammet och universitetsadjunkt på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. 

Twitter: @ebba_n

Förskoleverksamhet med fokus på de yngsta

De yngsta barnen i förskolans verksamhet förknippas ofta med omsorg. Förskolans läroplan visar dock tydligt att omsorgen ska bilda en helhet tillsammans med utveckling och lärande, en helhet där alla barns lärande och utveckling ska stimuleras och utmanas utifrån specifika strävansmål.

Förskolans läroplan bygger på en syn på lärande som relationellt och skriver fram lärande som något som främjas i kommunikativa sammanhang med andra. Forskning visar att de yngsta förskolebarnen är socialt och kommunikativt kompetenta, men det förutsätter att du som pedagog är medveten om och har kunskap om hur de yngsta förskolebarnen kommunicerar. Skapandet av goda möjligheter för de yngsta barnens lärande och utveckling i förskolan ställer därför andra krav på dig som pedagog än de krav som ställs på pedagoger som arbetar tillsammans med de äldre barnen.

Föreläsningen fokuserar på att ge dig som pedagog redskap och verktyg för att skapa en verksamhet utifrån läroplanens intentioner tillsammans med de allra yngsta förskolebarnen. Vilket förhållningssätt och agerande ska jag som pedagog ha för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de yngsta förskolebarnen? Hur kan jag som pedagog utmana de yngsta barnens lärande i språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och estetiska uttryckssätt?

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur ser jag på relationen mellan omsorg, utveckling och lärande?
  • Vad vill jag att barnen i min barngrupp ska ha med sig på vägen i sitt livslånga lärande?
  •  Hur ska jag som pedagog agera för att det ska ske?

 

Lästips inför föreläsningen:

 

 

Maria Wassrin

Maria Wassrin är filosofie doktor i musikdidaktik och arbetar vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

 

Musicking i förskolan – en arena för offentligt deltagande?

Musik på förskola iscensätts ofta i form av sångsamlingar, över vilka barnen vanligen inte har så stort inflytande. Föreläsningen beskriver alternativa sätt att göra musik på förskola tillsammans med de yngsta barnen och behandlar hur antaganden om barn, delaktighet och musik samverkar med varandra och tillsammans skapar musikpraktiken i den lokala förskolan. I förlängningen diskuteras möjligheten att se musik som ett språk som möjliggör för de yngsta medborgarna i samhället att göra sina röster hörda.

 

Frågor till deltagaren:

  • Hur tänker du kring barns delaktighet när det gäller musik i förskolan?
  • Hur skulle musikaktiviteter kunna iscensättas på alternativa sätt i din förskola, med era specifika förutsättningar?
  • Hur ser du på relationen mellan musik och andra innehållsområden i förskolan?

Hillevi Lenz Taguchi & Anna Palmer

Hillevi Lenz Taguchi är professor i barn-och ungdomsvetenskap & Anna Palmer är docent i förskoledidaktik på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas: SEMLA, Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande 

Vi kommer att presentera SEMLA som är en förkortning för ett arbetssätt som vi kallar ett socioemotionellt och materiellt utforskande lärande med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I SEMLA sammanstrålar kunskaper från flera teorier och metoder som kommer från olika vetenskapliga discipliner och förskoledidaktiska inriktningar, samt olika sätt att använda dokumentation. I läroplanen föreskrivs hur olika former av dokumentations- och utvärderingsformer både ska ge kunskap om ”hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära”, dvs. de pedagogiska, materiella och organisatoriska förutsättningar som finns och ges barn i förskolan, och att ”kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande”. SEMLA utgår från tre typer av dokumentationspraktiker: Barnens egna dokumentationer som i första hand driver den gemensamma problemställningen för gruppens lärande. De vuxnas dokumentationer av de enskilda barnens lärprocesser enskilt och/eller som bidrag till gruppens lärande. Det kollaborativa reflektionsarbetet som syftar till att driva den gemensamma problemställningen och som i första hand utgår från barnens dokumentationer, men som de vuxna ansvarar för att dokumentera och följa upp. Vi ser de här dokumentationspraktikerna som ömsesidigt beroende för att inom ramen för ett utforskande lärande förverkliga det som idag betecknas som förskollärarens viktiga ”undervisningsuppdrag”.

 

Frågor till deltagaren:

  • Vilka former av dokumentationer använder ni i ert arbete med lärande i er verksamhet?
  • Vilken typ av dokumentation hjälper dig bäst att få syn på individuella barns strategier för lärande?
  • På vilka sätt kan du utmana och stötta alla individuella ansvarsbarns utveckling och lärande inom ramen för ett gemensamt utforskande i en grupp av barn?

 

Lästips inför föreläsningen:

Peter Moss

Emeritus Professor Peter Moss vid UCL Institute of Education, University College London.

The future is in the preschool – but what future for the preschool in troubled times?

I will start by highlighting and celebrating the achievements of the Swedish early childhood system and its network of preschools, drawing a comparison with England, which (like most other countries) has failed to create a universal, integrated and public system of early childhood education open to all children and which is under the influence of bankrupt discourses, what I have termed the ‘story of quality and high returns’ and ‘the story of markets’.

Yet at the same time, it is important to acknowledge that the Swedish system (as part of the Swedish welfare state) does have problems and faces challenges as the times get more uncertain, troubled and dangerous. I shall propose what seem to me to be some of the most important and pressing of these challenges, and then ask how early childhood systems might respond to them. In doing so, I will argue that education is first and foremost a political and ethical practice, not a technical practice, and confronts us with political and ethical questions and choices.

These questions include: What is the diagnosis of our times? What do we want for our children and our societies? What is our image of the child, the teacher and the preschool? What is the purpose of early childhood education? What are the fundamental values of education? And what ethics should we adopt? I shall offer some provisional and partial answers to these questions, including the image of the preschool as a public space, a place of encounter for all citizens, and a community workshop capable of many projects.

 

Frågor till deltagaren:

  • What do you value about the Swedish preschool system?
  • What is your diagnosis of our times?
  • What changes do you think may be needed in the Swedish preschool system in response to your diagnosis?

Anne-Li Lindgren

Anne-Li Lindgren är professor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskola på Stockholms universitet.

 

Viseull etik: om att hantera foton och bilder i förskolan

Förskolan är en av flera specialiserade institutioner skapade för barn som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndom, bland annat via de bilder som produceras i och runt förskolan. Det är bilder som många vill ta del av och som uppfattas som positiva bilder i samhället; många vill se dem och kanske till och med äga dem. Bilderna sprids både digitalt och analogt mellan barn, föräldrar, förskollärare, skolledning, politiker och till en allmän publik. Bilderna är åtråvärda för många och mångas blickar och seende är inblandade i produktionen och tolkningen av bilderna.

På så sätt kan förskolan beskrivas som en bild- och blickapparat som i sin tur ingår i andra bild- och blickapparater i och utanför förskolan. I den här föreläsningen behandlas olika aspekter av visualitet och seende i och kring förskolan. Visuella material producerade för forskning och visuella material producerade i förskolans praktik analyseras för att öka kunskaperna om hur visualitet bidrar till lärande såväl på individnivå som i ett samhälleligt perspektiv.

Hur och vad lär barn och vuxna sig via seende och visualitet i förskolan idag och för hundra år sedan? Vad blir synligt och vad förblir osett i och via det visuella? Hur är seende och visualitet delar av professionsutveckling och produktionen av förskolebarndomar?

 

Frågor till deltagaren:

  • Vad ser du för nytta med att fokusera på visualitet och seende i och runt förskolan?
  • Varför använder du ett historiskt perspektiv – vad bidrar det med?
  • Hur anser du att din forskning bidrar till professionsutveckling och till hur förskolebarndomar skapas idag?

 

Lästips inför föreläsningen:










forskolesummit@stockholm.se

I samarbete med

Top