Föreläsare 2015

Pirjo Lahdenperä

Interkulturellt ledarskap – utveckling i mångfald
Hur kan du som förskolechef utveckla verksamheten i förskolan så att den tar till vara och utvecklar förutsättningarna för att bemöta mångfalden bland barn och föräldrar? Det kopplat till vilken kompetens du som ledare själv behöver för detta arbete.

Presentation
Pirjo Lahdenperä är professor i pedagogik vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens Högskola.

Gunther Kress

12-jun

Vad behöver vi för att skapa förutsättningar för barns meningsskapande?
Under årtionden har allt större uppmärksamhet riktats mot ”Literacy” – på ett mycket begränsat sätt. Detta vittnar om en oro, styrd av ett tänkande kopplat till förväntad ekonomisk vinst. Förväntningen motsäger politikers slagord, att man vill att unga människor ska vara innovativa, kreativa, och flexibla, samtidigt som den motsäger det påtagliga i den värld vi lever, där mening skapas på varierande sätt, och med en stor mängd av olika medel och resurser. Det har varit och är en agenda som är kontraproduktiv både i termer av de mål som skrivits fram, och i termer av vad det innebär att vara människa.
Utan tvivel kommer skrivande fortsätta att vara betydelsefullt i alla samhällen, men det kommer vara betydelsefullt på ett snabbt föränderligt sätt. Under min föreläsning kommer jag att föreslå att vi strikt och realistiskt behöver betrakta världen som den är, vilka kommunikationsformer den kräver, och utifrån det anpassa vårt tänkande om vad unga människor behöver lära sig för att kunna genomföra det. Ja, skrivandet kommer att behöva undervisas och det på ett bättre sätt än i dag OCH undervisas i relation till alla andra sätt att skapa mening: både i förhållande till de olika verktyg som flertalet barn idag använder och i relation till olika former av meningsskapande.  

Presentation
Gunther Kress är professor inom semiotik och utbildning på intuitionen för Kultur, Kommunikation, och Media, UCL Institute of Education, University College London.

Recognizing children's meaning-making work: what tools do we need?
For decades now, an ever-increasing attention has been paid to "Literacy" – and that in a narrow sense. It is evidence of an anxiety driven by assumptions of economical benefits.
That expectation contradicts both the slogans of politicians - who want young people to be innovative, creative, and adaptable – and the evidence of the world around us, where meaning is made in many different ways, with a wide range of means and resources. It has been, and still is, an agenda that is counterproductive both in terms of its stated aims, and in terms of what it might mean to be fully human.
There is no doubt that writing will continue to remain significant in all societies, but it will be significant in rapidly changing ways. In my talk I will be suggesting that we need to take a hard, realistic look at the world as it is today; at what it demands in terms of communication, and then adjust our thinking about what young people need to know and need to be able to do accordingly. Yes, writing will need to be taught, better than it is now, AND taught in relation to all the other means for creating meaning: both in relation to the many appliances now used by the majority of children, and in relation to the many modes for making meaning.

Presentation
Gunther Kress is a professor of Semiotics and Education, Department of Culture, Communication, and Media, UCL Institute of Education, University College London.

Karin Alnervik

12-jun

Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg
Föreläsningen fokuserar på att förskollärare vid fyra förskoleenheter beskriver hur de förändrat sina verksamheter genom att över tid arbeta med pedagogisk dokumentation. Kortfattat handlar det om Hur de som får till det får till det, eftersom de flesta inte får till det, i arbetet med pedagogisk dokumentation. Innehållet är hämtat från avhandlingsarbetet Men så kan man också tänka! – Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan.

Presentation
Karin Alnervik arbetar som lektor på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon disputerade i november förra året. Tillsammans med sin man driver hon också för förskolorna HallonEtt i Jönköping.

Per Dahlbeck

12-jun

Vad kan vi lära av Malmö FF? Inte ifråga om fotboll, men väl om inkludering
Malmö FF har ett lag och en publik som speglar Malmös mångfald väl. Hur har de lyckats med att inkludera medborgarna, oberoende kön eller etniskt ursprung?
Vad kan en förskola betyda för barns och föräldrars möjlighet att vara med i ett samhällsbygge? Hur kan olika förmågor, språkliga såväl som andra, tillvaratas och bli viktiga i ett meningsskapande arbete på en förskola? Kortsiktigt för att utveckla en pedagogisk verksamhet och långsiktigt för att påverka och utgöra en del av ett samhällsbygge? Hur skapar vi en förskola som välkomnar alla de som kommer dit, men samtidigt är tydligt med vissa krav och förväntningar? Föreläsningen ger teoretiska perspektiv och utgår från praktiska exempel, både vad gäller förskolans möjliga roll i ett samhällsbygge och i relation till det som Malmö FF tycks lyckas med.

Presentation
Per Dahlbeck arbetar som universitetsadjunkt på Malmö högskola. Han har varit redaktör för två böcker som har som ambition att synliggöra och ge exempel på en förskola respektive en skola som berör och gör skillnad. Dahlbeck arbetar numera nästan uteslutande med utvecklingsuppdrag som riktar sig till både förskolan och skolan och som inkluderar att arbeta med dokumentation som ett redskap för utveckling.

Gunilla Dahlberg

12-jun

Pedagogisk dokumentation som verktyg för demokratins tillblivelse.  
I Sverige har pedagogisk dokumentation på många håll blivit en del av förskolans bedömningskultur, men inte alltid med förankring i dess filosofiska och teoretiska utgångspunkter. Risken är då att dokumentationen enbart blir en teknik och att den tappar sin progressiva kraft. I föreläsningen beskrivs pedagogisk dokumentation både som ett redskap för formativ värdering och som en transformativ och demokratisk kraft för att utnyttja intensiteten och vitaliteten i vardagsarbetet. Därmed kan vi även ta till vara alla barns lust att lära.

Presentation
Gunilla Dahlberg är professor emerita vid Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av forskning kring utvärdering och pedagogisk dokumentation. Forskningen har hon bland annat publicerat i boken Från kvalitet till meningsskapande, som hon skrivit tillsammans med Peter Moss och Alan Pence samt i boken Ethics and Politics in Early Childhood Education, som hon skrivit tillsammans med Peter Moss. Dahlberg är en uppskattad och efterfrågad föreläsare runt om i världen och för närvarande arbetar hon med projekten: Barns dialog med naturen, Transkulturalitet och kommunikation samt Magiska språket.

Ingela Elfström

12-jun

Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling
Under föreläsningen diskuteras om och hur pedagogisk dokumentation kan bli verktyg för utveckling och förändring i ett vardagligt och systematiskt kvalitetsarbete. Vidare tas följande frågor upp: Vad är pedagogisk dokumentation? Hur kan dokumentation bli pedagogisk? Vilken kunskap blir möjlig att få genom att dokumentera barns lärprocesser på olika sätt? Vilket stöd kan arbetslag behöva av förskolans ledning/förskolechefen för att komma vidare i ett arbete med pedagogisk dokumentation?

Presentation:
Ingela Elfström är förskollärare och disputerade 2013 med avhandlingen Uppföljning och utvärdering – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Hon arbetar som lärarutbildare och programansvarig för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Inger Fält

11-jun

Kvalitet i förskolan – en fråga om likvärdighet eller ett lotteri?
Barn har rätt till goda möten med professionella pedagoger som genom sitt förhållningssätt och kommunikationsförmåga ger förutsättningar för utveckling av goda relationer mellan barn-barn och barn-vuxna. Därigenom kan utveckling och lärande gynnas och stödjas utifrån varje barns behov. Vad betyder det om varje barn får del av detta genom en likvärdig kvalitet oavsett vilken förskola eller vilken avdelning det får plats på? Hur når vi gemensamt dit och vems ansvar är det att uppnå likvärdighet?
 
Presentation
Inger Fält är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet och har en fil. mag i pedagogik. Inger har många års erfarenhet som skolledare inom förskola och skola. Hon utbildar även rektorer och förskolechefer, samt representerar Linnéuniversitetet i projektet ”Små barns lärande”.

Bodil Halvars och Camilla Emilsson

11-jun

Naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utifrån barns utforskande
Frågor kring vår och vår planets framtid är högaktuella och brännande. Detta når även barn i förskoleåldern från flera håll. Förskolans verksamhet ska enligt läroplanen präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro och medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Hur kan komplexa områden som naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utforskas utifrån barnens egna frågor, nyfikenhet och kreativitet? I presentationen kommer det att belysas utifrån ett förskoledidaktiskt såväl som ett forskningsperspektiv med utgångspunkt från barnens utforskande.
 
Presentation
Bodil Halvars är universitetslektor och filosofie doktor i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, med särskilt intresse för barn, etik och hållbarhet. Camilla Emilsson är förskollärare vid S:t Görans förskoleområde, Kungsholmens sdf.

Birgitta Hammarström Lewenhagen

12-jun

Arvet efter barnstugeutredningen- om demokratisk samfostran och syn på integration/inkludering 
Föreläsningen tar avstamp i Hammarström Lewenhagens avhandling om den svenska förskolemodellen 1968-1998. Fokus är särskilt på barnstugeutredningens tal om demokrati och inkludering samt de pedagogiska relationernas betydelse för barns lärande och utveckling till öppna och hänsynsfulla medborgare. Ur ett läroplanshistoriskt och läroplansteoretiskt perspektiv diskuteras och jämförs barnstugeutredningens idéarv med dagens syn på barn, kunskapsprocesser och värdegrund, som det framträder i förskolans läroplan. Men även en diskussion kring förskolans idéarv av humanistisk bildningstradition och reformpedagogik. Vilka spår kan följas i barnstugeutredningens nyskapande förskoletradition med betoning på ett utforskande arbetssätt och dialogens betydelse för jagutveckling, kommunikationsförmåga och begreppsbildning?

Presentation:
Birgitta Hammarström Lewenhagen är fil.dr. och universitetslektor i pedagogik på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet inom förskolans fält, som socionom på 1970-talet, förskolekonsult på 1980-talet, och lärarutbildare främst inom förskollärarutbildning sedan slutet på 1980-talet. Förutom ett förskolehistoriskt och barnpolitiskt forskningsintresse har hon också arbetat med och forskat kring frågor om handledning för förskollärare inom VFU.

Karin Hultman

11-jun

Barn och ting som samarbetspartners
Vad gör tingen med oss, med barnen och den pedagogiska praktiken? Utifrån ett posthumanistiskt perspektiv kan möbler, pedagogiskt material, leksaker, pennor, höstlöv, luppar och annat som finns i pedagogiska praktiker förstås som aktiva aktörer som i varje stund är med och bestämmer vem man kan vara, vad man kan göra, vad man kan lära sig och hur man kan umgås. Genom att förstå det pedagogiska materialet, inte bara som viktigt, utan som en aktiv kraft som är med och agerar och bestämmer över barn och vuxna på såväl hjälpsamma som mindre hjälpsamma sätt, öppnas möjligheter att med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggöra processer där människor och ”ickemänniskor” samhandlar, samarbetar och bråkar.

Presentation
Karin Hultman är lektor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Hon har skrivit avhandlingen Barn, linjaler och andra aktörer, som ger posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i skola/förskola.

Christian Eidevald, Karin Danielsson och Hans Dahlin

12-jun

Kvalitetarbete med stöd av självvärdering och inkludering– en integrerad del av förskolans planerings- och utvärderingsprocess
Stockholm stad vill följa upp kvaliteten i förskoleverksamheten. Därför har man tagit fram en kvalitetsindikator som alla stadens kommunala förskolor använder som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete och bedrivit ett utvecklingsarbete för att se till att skapa processer som genom inkludering ger barn förutsättningar för utveckling och lärande. Under föreläsningen presenterar Hans Dahlin tankarna bakom självvärderingsverktyget, Karin Danielsson ger praktiska exempel på hur hon som förskolechef upplever denna självvärdering och vad deras utvecklingsarbete kring inkludering i lärandet bidragit med i verksamheten. Under sista delen delger Christian Eidevald sina tankar om kvalitetsarbete i förskolan samt ger sina reflektioner kring Stockholms stads system och processer.

Presentation
Christian Eidevald är leg. förskollärare, fil. Dr. i Pedagogik och universitetslektor i Barn- och ungdomsvetenskap på avdelningen för förskollärarutbildning vid Stockholms Universitet. Bland annat forskar, föreläser och skriver han om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Han har även gett ut ett antal böcker och inom föreläsningens område, senast Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå, hur gör man?
Karin Danielsson är förskolechef vid Centrala Tenstas förskolor, Spånga-Tensta sdf, belönades med Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2009.
Hans Dahlin är förskolesamordnare vid utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Mie Josefson

11-jun

Det ansvarsfulla mötet. Om omsorgens innebörder i förskolan
Hur kan man förstå omsorgens innebörd i förskolan? Hur kan ett synliggörande av omsorgens innebörder i sin tur skapa vidare förståelse för vad det innebär för förskollärare att se och ta ansvar för barnen och barnens liv tiden de vistas i förskolan? Och omvänt: hur kan man förstå aspekter av ansvar i relation till förskolans och förskollärares uppdrag i allmänhet och som ett uttryck för omsorgens innebörder i synnerhet? Det är frågor som på olika sätt belyser förskolan som en mellanmänsklig och empatisk praktik och kretsar kring förskolläraryrkets etiska förutsättningar. Etiska i den meningen att frågorna fokuserar på de relationella och sociala aspekterna av läraryrket i förskolan, vad dessa består av och vilken betydelse de har för kvaliteten på mötet mellan barn, pedagoger och föräldrar. Intresset för dessa frågor väcktes under Mies år som verksam förskollärare och följde så småningom med in i arbetet med hennes doktorsavhandling. 
 
Presentation:
Mie Josefson är förskollärare samt universitetsadjunkt och doktorand i förskoledidaktik vid Stockholms universitet.

Ben Kenward och Lotta Rajalin

12-jun

Effekten av normmedveten pedagogik på förskolebarns könsrelaterade uppfattningar
Vissa förskolor tillämpar normmedveten pedagogik (NP) där t.ex. pedagoger är mer medvetna om att inte bekräfta könsrelaterade normer (sådana förskolor har ibland kallats för könsneutrala). Det har tidigare saknats kvantitativa analyser av hur sådan pedagogik påverkar barnens uppfattningar om kön. Men nu har frågan undersökts genom strukturerade intervjuer med 30 barn från en förskola där NP tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm. Jämförelser av intervjuresultat visade att barnen från NP-förskolan var mer intresserade av att leka med barn av det motsatta könet. Pojkar, men inte flickor, från NP-förskolan var mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barn från NP-förskolan var dock inte mindre benägna att automatiskt lägga märke till individers kön. Sammanfattningsvis antyder resultaten att NP kan ha en märkbar positiv effekt genom att förminska förskolebarns könsstereotypiska attityder.

Studien är utfört i samarbete med Kristin Shutts från University of Wisconsin-Madison, USA, och Christine Fawcett, Helena Falk och Anna Ivegran från Uppsala Universitet.


Presentation
Ben Kenward är fil. dr. i zoologi, docent i psykologi och forskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet. Han har forskat inom ett flertal områden med fokus på vuxna, barn samt andra djurarter, men främst med förskolebarn. Här har fokus varit på moralutveckling, samarbete och konkurrens samt social inlärning.
Lotta Rajalin har lång erfarenhet av genusarbete inom förskola och är förskolechef vid Maria Gamla stans förskolor, Södermalms sdf.

Susanne Kjällander och Markus Bergenord

11-jun

IKT som verktyg för lärande
Med hjälp av observationer och filmer illustrerar Susanne sina forskningsresultat med digitala lärplattor i nio förskolor som skett under nästan tre års tid. Med empiriska exempel som bland annat handlar om hur förskolebarn kommunicerar med teckensystem, såsom bilder, ljud, färger, ord och symboler i det digitala gränssnittet. Exemplen lyfter bland annat fram hur barnen blir producenter av digital media och transformerar den information de möter genom att skapa egna filmer, bilder, texter, sagor eller genom att använda appar på kreativa sätt som inte motsvarar förskollärarens eller apptillverkarens didaktiska design. Det handlar inte om de tekniska produkterna utan vad vi gör med dem. Vilket innehåll fyller vi verktygen med och hur får vi dem att bli en del av vardagen i förskolan. Markus kommer att prata om hur man kan tänka kring att koppla ihop tekniken med miljön och göra den tillgänglig för barnen.

Presentation
Susanne Kjällander är fil. dr. i didaktik. Hon arbetar som lektor och förskollärarutbildare på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hennes forskningsinriktning är barns lärande i digitala miljöer, just nu med fokus på barns utforskande, lek och literacy med digitala lärplattor i förskolan.
Markus Bergenord är digitalista, föreläsare och författare. Han har under lång tid försökt problematisera relationen mellan miljön och människan, kopplat till teknik i förskolan. En relation som inte står i motsättning till varandra.

Liselott Olsson

11-jun

Magiska språket
Under åren 2010-2012 har forskningsprojektet Det Magiska Språket i tätt samarbete med fyra förskolor arbetat med forskningsproblematiken Hur vi teoretiskt kan förstå och didaktiskt arbeta med språk, läsande och skrivande i förskolan i ett globaliserat samhälle?. En förändrad kunskapsproduktion, digitalisering och mångkulturalitet definierades som tre utmärkande områden för små barns språk, läsande och skrivande i vårt globaliserade samhälle. Utifrån socialsemiotiska Kress, kulturteoretiska Massumi och filosofiska Deleuze perspektiv och experimentella metoder har vi iscensatt oemotståndliga zoner för lärande i förskolorna. Resultaten visar att små barn redan mycket tidigt äger en metalingvistisk förmåga, att de i läsande och skrivande med både analoga och digitala tekniker använder sig av meningsskapande och mer subtila erfarenhetsregister som affekt, känsla och intensitet, samt att de behandlar språket som kulturellt fenomen i en transdisciplinär rörelse.

Presentation
Liselott Olsson är lektor i pedagogik vid Södertörns Högskola, författare till boken Movement and Experimentation in young Children’s Learning – Deleuze and Guattari in early childhood education och har varit projektledare för forskningsprojektet Det Magiska Språket.

Ingrid Pramling Samuelsson

11-jun

Svensk förskola i ett internationellt perspektiv
Sverige lyfts ofta fram i internationella jämförelser som avundsvärt och ouppnåeligt för förskolor i många andra länder. Men hur förhåller sig egentligen svensk förskola i ett globalt perspektiv? Vilka är våra utmaningar och problem att lösa?

Presentation
Ingrid Pramling Samuelsson arbetar som professor vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsfokus är barns lärande i förskolan och förutsättningar för detta. Hon innehar också en UNESCO professur i Early childhood Education and Sustainable Development, och är därför engagerad i internationella frågor om barn.

Sven Persson

11-jun

De pedagogiska relationernas betydelse för barns lärande och utveckling
Vad är det i de pedagogiska relationerna som är så betydelsefullt? Hur kan de förstås? Är det vad vi kan kalla undervisning? Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt, vad jag kommer att beteckna som pedagogiska relationer.

Presentation
Sven Persson är professor i pedagogik och ledare för Centrum för professionsstudier vid Malmö högskola. Hans forskningsintresse är riktat mot förskolan i ett samhällsperspektiv samt mot villkoren för barns lärande. Han har skrivit flera forskningsöversikter om förskolan – de senaste om pedagogiska relationer i förskolan och förskolans likvärdighet.

Bim Riddersporre

12-jun

Berättande – vägen till språk och identitet
Människor berättar för att dela sina intryck, tankar och erfarenheter, för att göra dem synliga och begripliga. I förskolan skapar barnens och de vuxnas berättelser en väv av sammanhang, samhörighet och lärande. Här har barnen möjlighet att utveckla sin syn på sig själva, andra och sin omvärld. Då skapas identitet och relationer och samtidigt utvecklas något av det viktigaste vi har – språket!

Presentation
Bim Riddersporre är legitimerad psykolog, legitimerad logoped, fil. dr. i psykologi, universitetslektor i psykologi samt prodekan för fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hon är också författare och redaktör för en rad böcker om förskolan, senast Berättande i förskolan (2014).

Kjetil Steinsholt

11-jun

Lek och lärande
Tenk litt over hva lek er. Hva betyr den for dere? Er det snakk om tidsfordriv? Spill? Typiske barndomsaktiviteter? Det motsatte av arbeid? En kilde for læring? Ja hva er nå egentlig denne vanskelige leken. August Strindberg skriver i et brev at Et Drömspel er “mitt mest elskede drama, mins største smertes barn”. Så fortsetter han: «Jeg er overbevist om at livet er en lek; i leken kløyves, fordobles, fordampes og fortettes vi, vi flyter ut, forsvinner hit og dit, og samles igjen.» Vi leker for å treffe livet! Jeg tror Strindberg på en måte har klart å fange inn sentrale trekk ved leken. Hva dette kan bety vil Steinsholt forsøke å svare på.

Fundera lite över vad lek är. Vad betyder den för er? Är det bara tidsfördriv? Oanvänd tid? En typisk barnaktivitet? En motsättning till arbete? En källa till lärande? Ja vad innebär egentligen den här svårdefinierade leken? I ett brev beskriver Strindberg dramat Drömspel: ”Mitt mest älskade drama, min avkommas största smärta” och fortsatte vidare ”Jag är övertygad om att livet är en lek, i leken klyvs, fördubblas, förångas och kondenserar vi. Vi flyter ut, försvinner här och där, för att samlas igen. Vi leker för att möta livet!” Kanske har Strindberg på sätt och vis hittat den centrala knytpunkten om leken. Vad detta kan betyda kommer Steinsholt att svara på under föreläsningen.

Presentation
Kjetil Steinsholt är professor i pedagogik vid NTNU i Trondheim (Norge). Han har skrivit över 40 böcker om olika pedagogiska ämnen. Den senaste boken från 2014 har titeln Nyfikenhetens pedagogik.

Jonas Stier och Amna Sheikhomar

11-jun

Interkulturellt lärande
Under läsåret 2014-15 har Rinkeby-Kistas förskolor, under ledning av professor Jonas Stier, arbetat med att implementera ett interkulturellt förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten. I föredraget visar han hur det interkulturella förhållningssättet idag blir allt viktigare för pedagogiska relationer och lärande. Tillsammans med Amna Sheikhomar, en av de involverade förskolepedagogerna, visar han hur ett interkulturellt förhållningssätt konkret kan gestaltas i förskolan samt de teoretiska och normativa utgångspunkter som ett sådant förhållningssätt vilar på. Dessutom kommer Stier att delge sina utmaningar och lärdomar inför framtiden.

Presentation
Jonas Stier är professor i sociologi med inriktning mot socialpsykologi vid Mälardalens högskola. Han har gedigen forsknings- och undervisningserfarenhet inom områdena interkulturalitet, interkulturell kommunikation och interkulturellt förhållningssätt och har bl.a. skrivit böckerna Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier (2009), Interkulturellt samspel i skolan (2009) samt Citizenship Education (2008). Han är också medförfattare till böckerna Kritiska händelser i förskolan (2012) samt Inkludering – utmaningar och möjligheter (2014). Amna Sheikhomar är förskollärare vid Rinkeby-Kista sdf.

Elisabeth Åsén Nordström

12-jun

Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande
Under seminariet presenteras avhandlingen Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande, som bygger på två olika studier utförda med fem års mellanrum med syftet att undersöka hur pedagogiska handledare utvecklar sin handledarkompetens. Vilket lärande äger rum hos handledarna? Vilka ramar och förutsättningar framträder som betydelsefulla för handledningssamtalen och handledarnas lärande? Vilka samtalsmönster kan urskiljas under handledningssamtalen och hur speglar dessa mönster handledarnas kompetens?

Presentation
Elisabeth Åsén Nordström är fil. dr. och pedagogisk handledare. Hon har utbildat ett stort antal pedagogiska handledare och föreläser om handledning, kollegialt lärande och lärande samtal. Hon har också under många år arbetat med utbildningsfrågor inom samtliga skolformer, från förskola till högskola, på Kommunförbundet Stockholms län.

Paola Cagliari

11-jun

La Democrazia della Conoscenza’ (‘Lärandets Demokrati’)
Det är i skolan och förskolan, som vi först gången lär oss och utövar kunskapsdemokrati. Denna demokrati är idag vanligtvis sprungen ur de sociala nätverken. Men vi tror att den först och främst borde hittas i skolan, om skolorna är beredda att acceptera skillnader och alla olika språk. Det är därför viktigt att skapa utrymmen för lärande, men även plats för utbildningsområden med inriktning på kunskapsberikande forskning, som samtidigt främjar det kulturella och sociala välmående i staden. Ett välmående av kulturell och social gestaltning.

Presentation
Paola Cagliari är chef på Instutionen för Skolor och Förskolor i Reggio Emilia (Istituzione Scuole e Nidi d’Infanzia a Reggio Emilia).

La Democrazia della Conoscenza’ (‘the Democracy of Learning’)
The schools and the preschools are the first places where we practice the democracy of knowledge. This democracy today is, in general, found in social networks, but we believe that it should be first and foremost found in schools, if they are ready to accept differences and multiple languages. With this in mind, it is important to design learning-spaces, and educational spaces with a commitment to research that can increase knowledge, but at the same time brings wealth within the city, a wealth of cultural and social nature.

Presentation    
Paola Cagliari is the Director of the Institution Schools and Toddler Centres in Reggio Emilia (Istituzione Scuole e Nidi d’Infanzia a Reggio Emilia).

Carlina Rinaldi

12-jun

Vem är det vi utbildar? Vem är ett barn? Hur lär hen sig? Vilka uppgifter finns det för skolor för små barn, och skolan i allmänhet? Dessa är frågeställningar som berör oss alla. Beroende på hur vi svarar definierar vi vår roll som lärare, föräldrar, utbildare och relationen mellan lärare och lärande, skolans egen identitet och våra liv tillsammans inom skolan, och själva meningen med skolan.

Presentation
Carlina Rinaldi är idag president för Reggio Children and chef för Loris Malaguzzi International Center i Reggio Emilia, Italien. Hon är också lärare vid universitetet i Modena/Reggio. Mellan åren 1970-1994 arbetade hon sida vid sida med Loris Malaguzzi och hon var Reggio Emilias första pedagog. Hon är inbjuden till olika sammanhang runt om i världen och hon har publicerat många artiklar kring verksamheten i Reggio. På engelska finns hennes bok ”In Dialogue with Reggio Emilia”. Listening, researching and learning.

Who is the subject that we educate? Who is a child? How does he/she learn? What are the tasks of a school for a young child and what are the tasks for a school in general? Questions that belong to all of us because depending on how we give answers we define our role as teachers, our role as parents, our role as educators, the relationship between teaching and learning, the identity itself of the school and of our living together inside the school, the meaning of the school itself.

Presentation
Carlina Rinaldi is the President of Reggio Children and head of Loris Malaguzzi International Center in Reggio Emilia, Italy. She is also a teacher at Modena/Reggio University. During 1970-1994 Rinaldi worked side-by-side with Loris Malaguzzi, ans she was Reggio Emilia’s first pedagogue. She is invited to various events around the world and has published several articles regarding the organization in Reggio. One of her books is called ”In Dialogue with Reggio Emilia”. Listening, researching and learning.

Howard Gardner

11-jun

Tidig barndom – i relation till det livslånga lärandet och medborgarskap
Nästan alla människor skulle nog uppskatta att leva i en värld där individer är goda människor, goda arbetare och goda medborgare. Trots att formandet av sådana individer pågår genom hela livet, så planteras fröna till ett sådant resultat redan under barnets tidiga år. Gardner kommer att diskutera de utbildningsmässiga och sociala förutsättningar som möjliggör en ”rätt start” i livet. Utifrån sin egen forskning och med lärdom från staden Reggio Emilia kommer han att identifiera de viktigaste faktorerna som möjliggör ett gott samhälle.

Presentation
Howard Gardner är professor i kognition och utbildning vid Harvard Graduate School of Education. Han är också adjungerad professor i psykologi vid Harvard University och senior chef för Harvards Project Zero. I pedagogiska sammanhang är professor Gardner mest känd för sin teori om multipla intelligenser. I den teorin utmanar han den vanliga uppfattningen om att det finns en enda mänsklig intelligens som kan bedömas med hjälp av standardiserade psykometriska instrument och test. Sedan mitten av 1990-talet har Gardner bland annat arbetat med Professor Mihaly Csikszentmihalyi, mest känd för sin forskning om bland annat kreativitet och flow. Tillsammans har de utforskat frågor kring vad som utmärker det goda arbetet. Under senare tid har Gardner även undersökt de etiska dimensioner som följer av användningen av nya digitala medier. I två senare forskningsprojekt har han studerat effektivt samarbete mellan ideella organisationer inom utbildning och då med särskilt fokus på föreställningar om kvalitet, nationellt och internationellt. Han bedriver också en stor studie av humanioras och naturvetenskapens roll i det tjugonde århundradet.

Early childhood... as it connects to lifelong learning and citizenship.
Nearly all of us would like to live in a world where individuals are good persons, good workers, and good citizens. While the formation of such individuals is something that continues throughout life, the seeds for such outcomes are planted in the early years of life. Gardner will discuss the educational and social conditions that enable the 'right start'. Then, drawing on his own research and on lessons learned from the city of Reggio Emilia, identify the principal factors that can fashion a good society.

Presentation
Howard Gardner is a professor in Cognition and Education at Harvard Graduate School of Education. He is also a professor in Psychology at Harvard University and Senior director for Harvard’s Project Zero. In educational contexts professor Gardner is mostly known for his theory about multiple intelligences. In his theory he challenges the common view that says that there is only one human consciousness, one that can be measured with the help of standard psychometrical instruments and tests. Since the middle of 1990’s Gardner has worked with, among others, professor Mihaly Csikszentmihalyi, mostly known for his research regarding creativity and flow. Together the two have explored questions about what characterize “good work”. Since then Gardner has focused on the ethical dimensions that follows the usage of new digital media. In two later research projects he has also studied effective cooperation between non-profit organizations dealing in education, and with special attention to performances regarding quality, nationally, and internationally. He is currently also leading a large-scale research on the humanities and the natural sciences role in the 21st centaury.










forskolesummit@stockholm.se

I samarbete med

Top