Hillevi Lenz Taguchi

Hillevi Lenz Taguchi är professor på avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning på Stockholms universitet. Hennes forskning inriktar sig bland annat på förskoledidaktik med fokus på strategier för det individuella barnets utveckling och lärande inom ramen för den svenska förskolans gruppbaserade arbetssätt. 

Hillevi deltar som key-note föreläsare och har även en valbar föreläsning. Läs mer om den valbara föreläsningen längre ned på sidan.

Föreläsningens titel
Hjärnvägar i förskolan. Två pedagogiska arbetssätt som kan bli ett – vad vi har lärt oss och vad vi vill utveckla vidare i samklang med den reviderade läroplanen

Om föreläsningen
De fyra forskarna från det fyraåriga forskningsprojektet Hjärnvägar i förskolan diskuterar i en dialog möjligheterna och villkoren för de två pedagogiska arbetssätt som de designade och prövade på 19 avdelningar i en kommun utanför Stockholm. Inom ramen för ett gruppbaserat lärande, som tar sin utgångspunkt i en övergripande gemensam problemställning och några centrala läroplansmål, diskuteras hur förskolans pedagoger aktivt kan stötta det individuella barnets utveckling och lärande. Centrala frågeställningar är: hur kan detta arbete genomföras? Vilken tidigare och pågående forskning kan vi ta stöd i? Vilka verktyg kan hjälpa pedagoger att tänka om lärande- och utvecklingsmål, etik och dokumentation? Hur kan organisationen komma att påverkas? Vad behövs i termer av fortbildning och material?  

SEMLA och DIL - två pedagogiska arbetssätt
Det ena arbetssättet – socio-emotionellt och materiellt lärande (SEMLA) - utgick från ett gruppbaserat utforskande lärande men som även fokuserar på individen som en del i gruppen. Det andra – digitalt individuellt lärande (DIL för kropp & knopp) - hade individen helt och hållet i fokus, även när vissa övningar genomfördes i grupp. 

Båda jobbade med digitala resurser men på olika sätt. Etik, dokumentation och ett matematiskt lärande innehåll var gemensamt. I forskningen prövades arbetssätten separat på olika avdelningar, men forskarna menar att de kan användas tillsammans för att utmana och stötta varje individ inom ramen för förskolans gruppbaserade förhållnings- och arbetssätt. Forskarna tänker att förskolans undervisningsbegrepp kan iscensättas på flera olika sätt beroende på de individuella barnen i gruppen. 

Om den valbara föreläsningen

Föreläsningens titel
Från Varför pedagogisk dokumentation? till Därför pedagogisk dokumentation! Vad har hänt under dessa 20 år och vart är vi påväg? 

Om föreläsningen
Vad var syftet och idén med pedagogisk dokumentation i förskolan? Vad har hänt under de 20 år som gått sedan Hillevi Lenz Taguchi skrev boken Varför pedagogisk dokumentation? Boken utgick från Reggio Emilia-inspirationens första genomslag bland pedagoger söder om Stockholm och Hillevis samarbete med bildpedagogen och konstnären Karin Furness och professor Gunilla Dahlberg. I den här föreläsningen diskuterar Hillevi sin syn på och förståelse av hur arbetet med pedagogisk dokumentation har tagits emot, utvecklats och kritiskt granskats under två decennier. Den kritiska teorins genomslag på universitet och högskolor, på vilken idén om pedagogisk dokumentation vilar, har ironiskt nog inneburit att pedagogisk dokumentation nästa uteslutande analyseras i kritiska ordalag inom forskningen. Föreläsningen kommer att behandla vad Hillevi ser som verktygets möjligheter och begränsningar idag, där hon menar att begränsningarna ofta hänger samman med de strukturella villkor som gäller för förskolans personal, men även med ett kunskapsglapp i förskollärarutbildningarna, där kunskaper i utvecklingsvetenskaperna i stort fasats ut till förmån för kritisk och sociokulturell teori. Hillevis budskap handlar om en förskola som bygger på många teorier och metoder för att åstadkomma en likvärdig utbildning för alla barn.

 



Profilsida »

2019-forelasare-Hillevi.jpg


forskolesummit@stockholm.se

I samarbete med

Top